Vad påverkar hushållens efterfrågan i olika sektorer?

Så hänger hushållens efterfrågan ihop med olika sektorer

Hushållens efterfrågan är hur mycket varor och tjänster hushållen faktiskt köper. Den bestäms av pengar kvar efter skatt och fasta utgifter, priser på det som köps, ränteläget vid lån eller boendekostnad, förväntad framtida inkomst och utbudet.

Riksbanken definierar inflation som en ökning av den allmänna prisnivån. Det innebär att samma summa pengar räcker till färre varor och tjänster. SCB mäter varje månad priserna i en genomsnittlig korg av varor och tjänster som svenska konsumenter köper.

Sektorer rör sig inte likadant. I Finansdepartementets prognos den 30 juni 2023 hade hushållens konsumtion minskat fyra kvartal i rad och väntades hålla i sig och förstärkas något under året. Bostadsmarknaden gick ned och bostadsinvesteringarna föll, vilket tyngde ekonomin.

Två sektorer försvagades parallellt men av delvis olika skäl. Konsumtionen pressades av priser och realinkomster; bostadsinvesteringarna av räntor och marknadsläge.

Skillnaden hänger också på hur snabbt utbudet kan anpassas. På elmarknaden sätts pris och produktion per timme utifrån prognoser om tillgång och efterfrågan ett dygn i förväg. Bostadsbeståndet förändras i stället långsamt över år.

Inkomster, inflation och hushållens rörelseutrymme

I prognosen från juni 2023 bedömde Finansdepartementet att hög inflation och snabbt stigande räntor hade gett hushållen mindre ekonomiskt rörelseutrymme. Det påverkade både konsumtionen och bostadsinvesteringarna. Departementet bedömde att BNP i Sverige sjönk med 0,4 procent under 2023.

Riksbanken beskriver två huvudvägar till inflation. Den ena är stark efterfrågan, som i en högkonjunktur: hushållen köper mycket, och företagen kan lättare höja priserna.

Den andra vägen är stigande företagskostnader, till exempel för löner och energi. Det som börjar med högre energipriser kan sprida sig till andra priser och lyfta hela den allmänna prisnivån.

Mekanismen fungerar även i motsatt riktning. Finansdepartementet räknade med att konjunkturen förstärks under 2025 när inflationen faller tillbaka, hushållens realinkomster ökar snabbare och efterfrågan i omvärlden stiger. Elisabeth Svantesson betonade samtidigt att osäkerheten om framtiden var fortsatt stor och att kärninflationen var hög, vilket präglade utvecklingen.

Utveckling av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar (2023–2025)

Räntor, boende och skuldsatta hushåll

Räntan slår snabbast mot bostad och kapitalvaror. Köpen finansieras oftast med lån, och månadskostnaden följer räntan. Departementet konstaterade att effekterna av stigande priser och räntor syntes allt tydligare i svensk ekonomi.

Riksbankens verktyg i detta läge är styrräntan. Banken beskriver att den kan behöva höjas mycket för att dämpa aktiviteten i ekonomin och bryta en inflationsspiral. Hushållen träffas genom räntekänsliga utgifter, främst lån till bostad och andra stora köp.

Finansminister Elisabeth Svantesson framhöll samtidigt att svensk ekonomi och arbetsmarknad visade motståndskraft. Effekterna av den stramare penningpolitiken hade sannolikt inte slagit igenom fullt ut än.

För kapitalvaror som bilar, vitvaror, möbler och renoveringar är räntan en del av finansieringen, men köpen kan skjutas upp. När rörelseutrymmet krymper och räntan stiger väntar hushållen ofta med sådana köp. Samtidigt upprätthåller de utgifter de inte kan undvika, som boende, mat och uppvärmning.

Bostadsinvesteringar är ännu känsligare: de kräver långsiktig finansiering och påverkas både av ränteläget och av förväntningar om framtida priser.

Bostadssektorn: utbud, kötider och geografiska skillnader

Bostadsbeståndet kan inte byggas om i takt med efterfrågan. När efterfrågan ökar snabbare än utbudet pressas priser och kötider upp; i stället för fler tillgängliga bostäder blir det dyrare eller tar längre tid att få en.

Hushållen möter två trösklar samtidigt: att få ett hyreskontrakt i kön och att klara kraven för ett ägt boende. Kontantinsats och låneutrymme avgör hur mycket man kan efterfråga.

En studie från Region Stockholm visar att stora delar av bostadsmarknaden i Stockholmsregionen är ekonomiskt oåtkomlig för samhällsviktiga yrkesgrupper. Sjuksköterskor, undersköterskor, barnskötare, kollektivtrafikförare och blåljuspersonal har svårt att få både hyresrätter och bostadsrätter, särskilt om de bor ensamma.

För de undersökta yrkesgrupperna tar det i genomsnitt minst fem år att spara ihop till en kontantinsats.

Av de 51 000 bostäder som såldes i regionen under 2024 kunde en ensamstående sjuksköterska ekonomiskt efterfråga 33 procent. Motsvarande siffra för en barnskötare var 10 procent – förutsatt högt sparande, maximala lån och en ansträngd privatekonomi.

Studien visar att möjligheterna att hitta en bostad generellt är bättre i regionens ytterområden och i områden där levnadsvillkoren ofta är mer socioekonomiskt utsatta. Långa kötider och höga hyror begränsar hyresmarknaden. Tillgången till ägt boende begränsas av prisnivå och kontantinsats.

Rapporten föreslår fler prisrimliga bostäder, bättre pendling och en tätare koppling mellan bostadsplanering och arbetsmarknad. Det pekar på att efterfrågan på bostäder i hög grad styrs av var utbudet finns och vad hushållen har råd med, inte bara av hur många bostäder som efterfrågas totalt.

Bostadsmarknadens tillgång för samhällsviktiga yrkesgrupper i Stockholmsregionen

Energi och uppvärmning: väder, tillgång och elområden

El säljs och handlas per kilowattimme. Pris och produktion sätts per timme utifrån prognoser om tillgång och efterfrågan ett dygn i förväg.

Sverige är uppdelat i fyra elhandelsområden. Priserna kan skilja sig mellan områdena, men inom ett område gäller samma pris för alla elhandlare. Konsumentens slutpris beror på elavtalet.

I Norden och Baltikum handlas elen på den gemensamma marknadsplatsen Nord Pool. När efterfrågan ökar eller utbudet minskar stiger priset.

Vädret styr både efterfrågan och tillgång. Enligt en rapport från forskningsföretaget Energiforsk, som Vattenfall hänvisar till, höjer en grad lägre temperatur elpriset med i snitt 4 öre i Sverige. En grad högre temperatur sänker priset lika mycket.

Ändras vindstyrkan med 1 meter per sekund påverkas elpriset med i snitt 11 öre, nästan tre gånger så mycket. I Norden ökar främst lägre temperaturer, särskilt under vinterhalvåret, uppvärmningsbehovet och efterfrågan på el.

Sveriges totala elbehov är dubbelt så högt under en kall vinter som under sommaren: 4 terawattimmar per vecka en kall vinter mot 2 terawattimmar på sommaren.

På utbudssidan är produktionsslagen olika känsliga. Sol-, vind- och vattenkraft är billigast men beroende av nederbörd och vind; kol- och kärnkraftverk går normalt dygnet runt.

När de billiga energislagen inte räcker måste el produceras med dyrare slag som fossilgas eller olja, vilket driver upp priserna. Överföringskapaciteten inom Sverige och till grannländerna påverkar också priserna och kan göra att de skiljer sig mellan de fyra elområdena.

Svenska elpriser påverkas dessutom av Europa. Om elproduktionen i andra länder sker med fossil gas eller kol och blir dyr, finns en hög betalningsvilja för svensk el. Högre kolpriser eller höjda avgifter på utsläppsrätter kan dra upp även nordiska priser.

För hushållen blir efterfrågan därför tids- och platsberoende. Den som värmer sitt hus med el efterfrågar mer när det blir kallt och när vind- och vattenkraftproduktionen är svag.

Snabba prisskiftningar märks sällan direkt, eftersom de flesta köper el till fast pris eller betalar ett genomsnittligt pris per månad. Efterfrågan på el och uppvärmning varierar både över året och mellan elområden, och påverkas av hushållets avtal.

Hur elpriset sätts på marknaden – ett processdiagram

Livsmedel, kläder och andra varugrupper

Prisutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan varugrupper. I oktober 2022 var inflationstakten enligt KPI 10,9 procent, men livsmedel hade den högsta prisökningen under månaden: 17,2 procent i årstakt. Kläder och skor hade lägre prisökningar, och enligt SCB:s genomgång ökade matkostnaderna mest av alla varugrupper i oktober.

Skillnaden får direkt effekt på efterfrågan. Livsmedel är återkommande och svåra att skjuta upp, så en prisökning där tar en större del av hushållens budget och tvingar fram omprioriteringar i andra varugrupper.

Kläder och skor kan däremot skjutas upp eller köpas mer sällan. När matpriserna stiger snabbare än klädpriserna håller sig därför efterfrågan uppe på livsmedel medan den faller snabbare i varugrupper där köpet kan vänta. Samma prischock får olika genomslag beroende på hur nödvändig varan är.

Prisökning i varugrupper – oktober 2022 (årstakt)

Hushållstyper, konsumtionskorgar och personlig inflation

KPI är ett genomsnittsmått. SCB mäter varje månad priserna på hundratusentals varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar och viktar dem efter hur stor del de utgör av konsumtionen för ett genomsnittligt hushåll i Sverige.

Den officiella inflationssiffran visar därför inte prisökningarna för varje enskilt hushåll, utan för de svenska hushållen i genomsnitt. Varje hushåll skiljer sig mer eller mindre från detta.

SCB har beräknat individuell inflation för tre fiktiva hushåll och funnit att barnfamiljen i villa hade betydligt högre inflationstakt än pensionärsparet i hyresrätt.

Skillnaden beror på vad hushållen lägger sina pengar på. Boendeformen avgör om hushållet möter räntor och uppvärmningskostnader eller en hyra; familjesituationen avgör hur stor del av budgeten som går till mat. Konsumtionsmönstret avgör hur mycket av inkomsten som är bunden till varugrupper med snabba prishöjningar.

Personlig inflation i olika hushållstyper – en jämförelse

Förväntningar, arbetsmarknad och framtida efterfrågan

Riksbanken lyfter fram inflationsförväntningarna som avgörande. Om hushåll och företag väntar sig hög inflation anpassar de priser och löneanspråk efter det, vilket gör att pris- och löneökningarna blir höga och förväntningarna fortsätter vara höga.

Riksbanken kan då behöva höja styrräntan mycket för att dämpa aktiviteten i ekonomin och bryta inflationsspiralen. Om hushåll och företag i stället förväntar sig 2 procents inflation, Riksbankens inflationsmål, underlättar det för banken att upprätthålla målet.

Arbetsmarknaden är den andra halvan av hushållens framtidsbild, eftersom den avgör den förväntade inkomsten. I Finansdepartementets prognos från juni 2023 utvecklades efterfrågan på arbetskraft bättre än väntat.

Hög inflation och ett svagt konjunkturläge bedömdes samtidigt tynga de offentliga finanserna. Statens inkomster väntades utvecklas svagt mellan 2022 och 2024, medan höga priser väntades öka utgifterna, framför allt i kommunsektorn.

Bostadsmarknadens funktion kopplar samman arbetsmarknad och efterfrågan. När det är svårt att få en bostad i regioner där jobben finns försvåras matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande, och hushåll kan tvingas avstå från flytt eller pendla längre.

Rörligheten påverkar var efterfrågan på bostäder och annan konsumtion hamnar, och hur hushållen ser på sin framtida inkomst och sina framtida köp.

Så skiljer sig efterfrågan mellan sektorer

En enkel modell för att bedöma varför efterfrågan förändras olika bygger på fem frågor. Är varan nödvändig och återkommande, eller kan köpet skjutas upp? Finansieras köpet med lån, eller påverkas månadskostnaden av räntan? Hur stor del av hushållets budget tar utgiften? Är utbudet trögt, väderberoende eller styrt av något annat som inte ändras snabbt? Vad tror hushållet om sin framtida inkomst och om inflationen?

Bostäder: efterfrågan styrs av räntor och krav på kontantinsats på köparsidan, och av priser, kötider och var utbudet ligger på utbudssidan. Räntekänsligheten gör att bostadsinvesteringar faller snabbt i en åtstramning, samtidigt som hushåll med lån får mindre rörelseutrymme.

Energi och uppvärmning: efterfrågan följer temperatur och väder, men priset sätts per timme och påverkas av produktionsslag, överföringskapacitet mellan de fyra elområdena och europeiska priser på kol, gas och utsläppsrätter.

Livsmedel: priset stiger snabbt i vissa perioder och träffar en post som hushållen inte kan skjuta upp, vilket tvingar fram omprioriteringar. Kapitalvaror och kläder: köpen kan vänta och är känsliga både för ränta och förväntad inkomst.

Hushållens sammansättning avgör också. Olika hushåll möter olika priser – villaägaren räntor och uppvärmning, hyresgästen hyra, barnfamiljen mat – så samma pris- och ränteutveckling slår olika hårt. Efterfrågan förskjuts mellan sektorer snarare än att förändras lika mycket överallt.

Läs mer: Den personliga inflationen påverkas av vad som konsumeras (scb.se).