EU:s hållbarhetsregler som påverkar underlaget till sektorsanalyser

Varför hållbarhetsregler får bäring på sektorsanalyser

EU-kommissionen antog 2018 handlingsplanen för finansiering av hållbar ekonomi. Den har tre mål: omdirigera kapitalflöden mot en mer hållbar ekonomi, integrera hållbarhet i riskhanteringen och främja transparens och långsiktighet på finansmarknaden.

Det tredje målet gör hållbarhetsinformation till råvara i en sektorsanalys. Kraven avgör vilken information om sektorns företag som tas fram, granskas och publiceras.

Regelverken riktar sig till företag under Finansinspektionens tillsyn. Uppdateringar av befintliga regelverk har höjt kraven på deras hållbarhetsarbete, så underlaget är delvis reglerat snarare än frivilligt.

Vad ett företag uppger om sin verksamhets miljömässiga hållbarhet, vilka risker det lyfter och hur uppgifterna granskats följer av dess regelverk. Samma sak gäller de finansiella aktörer som förmedlar bilden av sektorn.

Fördelar och utmaningar med EU:s hållbarhetsregler för sektorsanalyser

Regelverken som styr underlaget till en sektorsanalys

EU:s arbete har gett både ny sektorsövergripande lagstiftning, som EU:s taxonomi, och uppdateringar av befintliga sektorsspecifika regelverk – till exempel Solvens 2, kapitaltäckningsdirektivet, Mifid 2, Mifir och IDD.

En sektorsanalys berörs på två nivåer: ett övergripande lager som definierar miljömässigt hållbar verksamhet oavsett bransch, och ett sektorsspecifikt lager som avgör kraven på de företagstyper du jämför.

Rättsaktens form avgör hur den får genomslag i Sverige. EU-förordningar blir bindande automatiskt när de träder i kraft och behöver inte genomföras i svensk rätt, till skillnad från direktiv.

EU-direktiv genomförs genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter: lagar beslutas av riksdagen, förordningar av regeringen och föreskrifter av myndigheter efter bemyndigande från regeringen.

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd finns i FI:s författningssamling (FFFS). Föreskrifter är bindande; allmänna råd rekommenderar hur en bindande bestämmelse kan följas.

Regler kommer också från EU:s tillsynsmyndigheter för finanssektorn – EBA, Eiopa och Esma. De tar fram förslag till tekniska standarder som kompletterar eller genomför beslutade förordningar och direktiv, och kommissionen beslutar om dem i form av förordningar.

Tekniska standarder gäller därför på samma sätt som svenska lagar.

Myndigheterna tar också fram riktlinjer och rekommendationer med samma status som FI:s allmänna råd. Företagen kan alltså välja hur de uppfyller de regler riktlinjerna tar sikte på.

Taxonomin: andel miljömässigt hållbar verksamhet

Taxonomiförordningen beskriver hur stor del av verksamheten som är miljömässigt hållbar. Måttet skiljer sig mellan företagstyper: för icke-finansiella företag avser det den egna verksamheten, för finansiella företag den verksamhet de finansierar.

Läs därför inte taxonomiuppgifter som samma mått rakt igenom en värdekedja. Ett industriföretags andel och en banks andel besvarar olika frågor.

Ett förslag om förenklade regler för hållbarhetsrapportering enligt taxonomiförordningen finns nu. Det är framtaget av EU-tillsynsmyndigheterna EBA, Eiopa och Esma.

Finansinspektionen uppmanar svenska företag att påverka reglernas slutliga utformning genom att lämna synpunkter på förslaget. Den som bygger sektorsanalyser på taxonomiuppgifter kan därmed vara med och styra vilka uppgifter som framöver måste finnas – och vilka jämförelser som blir möjliga.

Skillnader mellan taxonomiuppgifter för finansiella och icke-finansiella företag

SFDR: upplysningar från finansaktörer och rådgivare

EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) reglerar hur vissa finansiella aktörer ska informera investerare och kunder om hållbarhet. Den fastställer gemensamma regler för EU-länderna om transparens avseende hållbarhet.

Syftet är att minska finansiella aktörers informationsövertag över investerare, så att investerare får bättre förutsättningar att fatta välgrundade investeringsbeslut.

Förordningen ska särskilt öka transparensen om hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbeslutsprocessen och i rådgivningen, hur negativa konsekvenser av investeringar för hållbar utveckling beaktas, och finansiella produkters grad av hållbarhet.

Kraven gäller för finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare. Finansmarknadsaktörer omfattar bland annat förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare), förvaltningsbolag för fondföretag, försäkringsföretag som tillhandahåller en försäkringsbaserad investeringsprodukt, tjänstepensionsföretag samt kreditinstitut och värdepappersföretag som tillhandahåller portföljförvaltning.

Finansiella rådgivare omfattar försäkringsförmedlare eller försäkringsföretag som tillhandahåller försäkringsrådgivning avseende försäkringsbaserade investeringsprodukter, samt AIF-förvaltare, förvaltningsbolag för fondföretag, kreditinstitut eller värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning.

De aktörer som omfattas ska lämna hållbarhetsupplysningar om sin verksamhet och sina produkter på webbplatsen, i förköpsinformation och i rapporter.

Det ger tre dokumenttyper att hämta underlag ur för att se hur en aktör förhåller sig till hållbarhetsrisker och hur hållbara produkterna är som sektorn förmedlar.

CSRD och hållbarhetsrapportering i årsredovisningen

CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive – ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet NFRD. Direktivet reglerar hur vissa företag ska rapportera hållbarhetsinformation i sin årsredovisning.

Det är ett ändringsdirektiv som genomförts i svensk rätt genom ändringar i bland annat årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Bakgrund och avvägningar finns i proposition 2023/24:124. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.

Rapporteringen ska styra kapital mot hållbara investeringar. Genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar för hållbar tillväxt.

Den ska också underlätta hanteringen av finansiella risker till följd av bland annat klimatförändringar och miljöförstöring.

För det enskilda företaget kan rapporteringen underlätta finansiering och skapa medvetenhet om egna risker och möjligheter kopplade till hållbarhet.

Med stöd av CSRD har EU tagit fram standarder – European Sustainability Reporting Standards (ESRS) – genom en förordning. Den gäller direkt som lag i Sverige och ska följas av de företag som omfattas av direktivet.

ESRS reglerar det närmare innehållet i hållbarhetsrapporten.

Att informationen förs in i årsredovisningen och ska granskas skapar förutsättningar för att den är tillförlitlig, relevant och jämförbar – just de egenskaper en sektorsjämförelse vilar på.

Huvudkrav på hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS

Omnibus I, stopp-klockan-direktivet och vad som gäller just nu

Den 26 februari 2025 lade EU-kommissionen fram förslaget Omnibus I om regelförenkling och minskad administrativ börda för vissa EU-regelverk inom hållbar finans. Förslaget ändrar olika rättsakter; en stor del ligger i två direktiv.

Det ena är direktiv (EU) 2025/794, kallat Stoppa klockan. Det är införlivat i svensk rätt, och lagändringarna trädde i kraft den 31 december 2025.

Det andra omfattar materiella ändringar i de två gällande direktiven CSRD och CS3D (ändringsdirektivet). Det antogs av ministerrådet och EU-parlamentet, publicerades i Europeiska unionens officiella tidning och trädde i kraft den 18 mars 2026.

Ändringsdirektivet ska införlivas i svensk rätt, och medlemsstaterna har ett år på sig enligt direktivet. Under 2026 pågår det svenska lagstiftningsarbetet, så Finansinspektionens information utgår tills vidare från EU-kommissionens utkast till direktiv från februari 2025.

Omnibus I föreslår ändringar av vilka företagskategorier som berörs av CSRD och vid vilka tidpunkter. Både kretsen rapporteringsskyldiga och tidpunkterna för när kraven börjar gälla kan förskjutas.

För en sektorsanalys är det avgörande: vilka krav jämförelsen kan bygga på beror på var i det svenska lagstiftningsarbetet vi befinner oss.

Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak förslaget i regeringens delbetänkande om lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering. FI har också meddelat EBA och Eiopa att myndigheten kommer att följa de gemensamma riktlinjerna för integrering av ESG-risker i tillsynsrelaterade stresstester.

Det är relevant eftersom tillsynens metoder påverkar vilka riskuppgifter företagen behöver redogöra för.

Viktiga datum för hållbarhetsregler i Sverige

ESG-betyg: nya krav på jämförbarhet och transparens

ESG-betyg har allt viktigare betydelse för investerarnas beslut och för förtroendet för hållbarhetsrelaterade finansiella instrument och produkter. Nya EU-regler började tillämpas den 2 juli 2026.

De ska stärka jämförbarheten och transparensen kring ESG-betyg samt förbättra integriteten i den verksamhet som leverantörer av ESG-betyg bedriver.

För sektorsanalyser är betydelsen dubbel. Betyg används ofta som indata när sektorer och enskilda företag jämförs, och de nya reglerna styr både hur betygen tas fram och vad leverantörerna måste redogöra för.

Det påverkar hur betygen kan användas som underlag och hur långt de bär som jämförelsemått mellan företag i samma sektor.

Så omsätts kraven i praktiken – och var du håller dig uppdaterad

En sektorsanalys bygger i praktiken på några namngivna dokumenttyper. Årsredovisningen ger hållbarhetsinformation för företag som omfattas av CSRD, med ESRS som styr innehållet och granskning som förutsättning för att uppgifterna ska vara tillförlitliga, relevanta och jämförbara.

Webbplats, förköpsinformation och rapporter ger SFDR-upplysningar från finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare om verksamheten och produkterna, inklusive hur hållbarhetsrisker integreras och hur negativa konsekvenser beaktas.

Taxonomiuppgifter kompletterar bilden av hur stor del av verksamheten som är miljömässigt hållbar, men har olika innebörd för finansiella och icke-finansiella företag.

Vilka uppgifter som finns att hämta och när de börjar gälla är inte statiskt. Omnibus I kan förskjuta både företagskategorier och tidpunkter, ändringsdirektivet ska införlivas i svensk rätt inom ett år från ikraftträdandet den 18 mars 2026, och det svenska lagstiftningsarbetet pågår under 2026.

Till det kommer Finansinspektionens tillsyn, inte minst genom att FI följer de gemensamma riktlinjerna för ESG-risker i tillsynsrelaterade stresstester.

Gällande regler finns i FI:s författningssamling (FFFS), där föreskrifter är bindande och allmänna råd vägledande, samt på FI:s sidor om hållbarhetsregler, hållbarhetsrapportering (NFRD/CSRD) och hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR).

Riktlinjer, rekommendationer och tekniska standarder kommer från EBA, Eiopa och Esma.

Utformningen av kommande krav kan påverkas genom remissförfaranden – både genom att svara på EU-tillsynsmyndigheternas förslag, som när FI uppmanar svenska företag att lämna synpunkter på förslaget om förenklade taxonomiregler, och genom att följa FI:s remissvar på svenska lagförslag.

Hur sektorsanalysens underlag samlas in från olika källor