Företagens teknologiinförande och digitalisering i Sverige

Svenska företag i EU:s framkant – medan offentlig sektor halkar efter

Regeringen anser att svenska företag ligger i EU:s framkant för AI-användning. Offentlig sektor bedöms behöva utveckla och effektivisera arbetet och kompetensen. Det framgick inför budgetpropositionen för 2026.

Obalansen får praktiska följder för digitaliserande företag. Offentliga aktörer är både kund och samarbetspartner. Deras förmåga att ta emot nya lösningar avgör hur snabbt projekt går från test till drift.

Därför riktas en stor del av de statliga insatserna mot offentlig sektor: kompetens, interoperabilitet mellan myndigheter och delade AI-lösningar. För leverantörer och samarbetspartner blir satsningarna indirekt en del av deras marknad.

Fördelar och utmaningar med AI i offentlig sektor

Sandlådor, fabriker och beräkningskraft – resurserna företag kan koppla på

Regeringen avsätter cirka en halv miljard kronor årligen 2026–2030 för testmiljöer, utvecklingscenter, beräkningskraft och digitalisering. Medlen finns i budgetpropositionen för 2026.

Integritetsskyddsmyndigheten har redan en AI-sandlåda, som nu utökas. Där kan företag och kommuner testa sin AI avseende exempelvis integritet och cybersäkerhet innan den går skarpt.

Linköpings universitet får en AI-fabrik som företag och forskare får tillgång till. Den ger företag utanför akademin en väg till forskningsnära beräknings- och utvecklingsmiljöer.

Offentlig sektor får en AI-verkstad där offentliga aktörer kan utveckla och dela AI-lösningar med varandra. Skatteverket och Försäkringskassan etablerar den.

Statistiska centralbyrån och Myndigheten för digital förvaltning ska inrätta en data-steward för säker och effektiv informationshantering. Interoperabilitetsarbetet i offentlig förvaltning ska få stöd.

Kungliga biblioteket ska bygga lagrings- och beräkningskapacitet för datadrivna tjänster. Svenska stora språkmodeller ska tränas på bibliotekets material. Riksarkivet ska fortsätta digitisera arkivmaterial för AI-träning på svenska data.

För svenska företag är tillgången till svensk, maskinläsbar data en praktisk fråga. Den avgör vilka modeller som kan tränas och valideras på underlag som speglar svenska förhållanden.

Statliga insatser för digitalisering och AI i Sverige (2026–2030)

EU-pengarna och de svenska bolagen i AI-partnerskapet

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i februari 2025 satsningen Invest AI. Enligt henne är det världens största offentlig-privata AI-partnerskap för utveckling av tillförlitlig AI. Summan uppgår till drygt 2 biljoner kronor, motsvarande 200 miljarder euro.

EU förband sig till en fjärdedel av totalsumman, 50 miljarder euro. Resterande 150 miljarder euro kommer från en koalition av drygt 70 privata företag som kallar sig AI Champions.

Bland de svenska inslagen i koalitionen nämns Saab, Spotify, Epiroc och SEB, samt Wallenberg.

Pengarna kommer från befintliga EU-program med digital prägel: Digital Europe Programme, Horizon Europe och InvestEU. Medlemsstaterna skjuter också till pengar.

20 miljarder euro öronmärks för AI-gigafabriker, varav EU ska bygga minst fyra. Precis som USA vill EU bygga gigantiska datacentraler för träning av artificiella neuronnät.

Sveriges medfinansiering av Programmet för ett Digitalt Europa förstärks, bland annat för AI inom vård och hälsa. Integritetsskyddsmyndigheten, Vetenskapsrådet och Vinnova får extra medel.

När informationen blir maskinläsbar – digitalisering i tillverkningsindustrin

LiM är ett digitaliseringsprojekt inom Produktion2030. Genom att kombinera flervärd logik och mätvärden kan mer avancerade funktioner för klassificering av fel och funktion i produktionsprocesser skapas.

Projektet visar i fallstudier hur tillverkningsindustrin med ett berikat språk kan representera informationsstrukturer för produkter och produktionsprocesser. Det stödjer kommunicerande resurser och görs med hjälp av flervärd logik, som kompletterar numeriska ansatser för komplexa och stora datamängder.

Klassificeringarna MCFu och MCFa stödjer informationslogistiken mellan maskiner, människor och företag, beskrivet som Internet of Things 2.0. De förstärker därigenom affärsrelationerna mellan industri och SMF.

LiM utvecklar en prototyp för en informationsstruktur för att visa potentialen i flervärd logik. En funktionsklassificering kompletterar och samverkar med existerande felklassificering för delsystem inom produkt och produktion.

Projektet betonar samverkan mellan logik och algebra å ena sidan och numerisk analys och statistik å den andra.

Projektledare är Patrik Eklund vid Umeå universitet. Samverkande parter är Umeå universitet, Alkit Communications och LKAB Minerals.

Digitalisering av tillverkningsindustrin via LiM-projektet

Samproduktion och innovationsstöd som motor för företagens teknologiinförande

KK-stiftelsens projektlista visar hur forskningsfinansiering kopplar företag till lärosäten. Ett exempel är en doktorandkurs i samproduktionsforskning vid Högskolan i Halmstad inom satsningen Jubileumsdoktorander, med 498 000 kronor och perioden 1 april 2026 till 31 december 2030.

Kursen ska stärka doktoranders förmåga att initiera, organisera och leda forskning i samspel med näringsliv och offentlig sektor. Den bygger på seminarier, workshops och reflektionsuppgifter och kopplas till nationella nätverksträffar.

I KK-stiftelsens projektbeskrivningar lyfts också att flera internationella aktörer nyligen driftsatt kommersiellt lönsamma system med väsentligt lägre kostnader än tidigare. Där beskrivs goda affärsmöjligheter för svenska företag att på kort sikt öka robusthet, redundans och resiliens i svenska kommunikationsnät och finansiella tjänster.

Vinnova finansierade tidigt AI-projekt inom vård och omsorg. Karolinska Institutet och Optolexia analyserar ögonrörelser för att diagnosticera Alzheimers och Parkinson. Optolexia har tretton anställda och har tidigare använt AI för att upptäcka dyslexi hos barn.

KTH, Lunds universitet, Doctrin och Capio fick 1,9 miljoner kronor för beslutsstöd för diagnossättning och triagering inom primärvården. Mälardalens högskola och Danderyds sjukhus fick 3,2 miljoner kronor. Umeå universitet och Karlstads universitet fick 1,8 miljoner kronor.

Spectronic och Skånes universitetssjukhus fick 1,8 miljoner kronor för AI vid tumörutlinjering inför strålbehandling. Ivbar institute och Västra Götalandsregionen fick 1,2 miljoner kronor för proaktiv och patientanpassad resursplanering inom akut vård.

Linda Swirtun, ansvarig för utlysningen på Vinnova, såg stor potential att förbättra hälsa, vård och omsorg med AI och möjligheter till nya produkter som kan bli framtida exportframgångar för svenska företag. En ny utlysning, Artificiell intelligens för bättre hälsa, var redan på gång.

Vinnova-finansierade AI-projekt inom vård och omsorg

AI inbyggt i vardagsprocesserna – anbud, kompetensdata och innehållskvalitet

Flowcase beskriver AI-genererad översättning av CV och projekt till över 45 språk med ett klick. Sökning kan göras på ett språk och hitta kompetens i hela databasen, vilket förenklar samarbete över språk- och landsgränser.

AI-korrekturläsning ger automatisk stavnings- och grammatikkontroll så att konsulter skapar professionellt innehåll. AI-driven textreducering komprimerar CV och referensprojekt med ett klick och säkerställer att ord- och sidbegränsningar följs.

I sin AI-etik anger Flowcase att säkerhet och dataintegritet är högsta prioritet. Ingen data delas för upplärning eller mellan kunder.

Flowcase framhåller att AI-funktionerna ska adressera verkliga användarutmaningar, inte AI för AI:s skull. Företaget följer utvecklingen av AI-användningsfall och risker.